Ett tag sedan jag uppdaterade... men så mycket att göra om dagarna. Det är jobb och andra bestyr samt att jag nyligen var i Spanien!

Mor och far fyllde 60 i mars och april så de bokade ett hus i Spanien och så åkte vi hela familjen! 12 personer blev vi med mor, far, bröder med familjer samt jag och Fredrik.

Det var härligt att komma bort en stund, för att få pusta ut och bara ta det lugnt. Det är något jag aldrig kan göra hemma. Visst kan jag ta det lugnt och slappa (alldeles för mycket) men jag känner att jag hela tiden har saker jag måste eller borde göra, eller saker jag funderar på eller blir stressad av - u name it! Och är man så långt borta som i Spanien så kan man egentligen inte göra ett skit åt allt det, utan det är bara att stänga av och koppla av. För hur mycket jag än tycker att jag borde tvätta, städa, greja, pyssla hemma, eller träna hunden, eller göra det där eller det här...... så kan jag ju inte göra så mycket åt det alla mil borta! Därför är det bra för mig att få ett break, ett riktigt break långt hemifrån.

Däremot så saknade jag ju min lilla vovve som inte fick följa med. Lilla bebisen som jag gick och oroade mig för och saknade (okej, kanske överdrev när jag skrev att jag bara kunde stänga av och koppla av :)).

En till sak som var jobbig i Spanien var hundhållningen. Det var hundar med klippta svansar, en hund hoppade på 3 ben och 3 hundar såg jag i en djuraffär i en glasmonter. Hade jag vetat att jag skulle få se det hade jag aldrig gått in, men inte visste jag... Där låg de, glasmonter, plastgolv, tomt och kalt. Det var en supersöt labbevalp som låg och tuggade på ett grisöra och jag tyckte så synd om valpen att jag bara stod och tittade på den och det riktigt skar i hjärtat på mig. Jag ville ta med mig den hem, men ändå inte såklart, jag ville inte se det här men samtidigt kunde jag inte slita mig från den. I affären fanns också ett stort urval av munkorgar, kättingar och såklart stackel. För mig är det jobbigt att se, men för dem är det helt normalt.

Så visst var det lite omtumlande med så annorlunda kultur och synsätt. Jag såg även en mamma slå till sitt lilla barn som var nära att springa över vägen. Det var också otroligt svårt att se.

Jag blir så förbannad och ledsen över sån här skit! Vad lär sig barnet av ett slag? Inte ett jävla skit, förutom möjligtvis att det är såhär man beter sig? Hur kommer labben att få det? Gatuhund efter att några, vem som helst, impulsköpt honom efter att ha gått in i butiken av en slump och hittat en söt valp?? När jag åkte ifrån affären tänkte jag på min lilla hund, hur bra han har det, att tänk om han visste vad andra hundar kan födas till för liv - vilken skit de kan leva i. Jag tänkte att jag ville åka hem och krama om honom och ge honom allt som jag inte har makten att ge de andra stackars hundarna. Jag skulle vilja att alla länder förbjöd försäljning av hundar i butikerna, jag tror det skulle få bukt med lite av gatuhundsproblemet. Det SKA vara svårt att skaffa djur (även i Sverige), inget oplanerat impulsköp.

Hur som helst så är jag hemma nu och har jobbat ett par dar. Duken hade det bra när vi var borta. Vi var till kennelmamman häromdan också och det var ett kärt besök! :) Men Duke hade inte så mycket tid till vare sig kennelmamma, Dilla eller Ambra, som fick komma ut och hälsa. Nej, han är inne i Dofternas Land. Det ska luktas, och luktas och luktas igen och ännu mer och lite till och jag vet inte hur en hund kan vara så jä*la uppslukad av dessa dofter! Jag har nästan helt slopat promenaderna i dagsläget :) vi doft-strosar istället. Duke går och luktar och jag strosar efter. Vi kan vara ute länge, hur långt vi går? Ja... ett par hundra meter kanske :)

Men det verkar vara en sån period just nu och han får bestämma vad han vill ha för promenad.

Men min bebis är han och jag är glad att vara hemma hos honom igen!!!!

Lite bilder från Spanien och några på Duken - på dagis och ute