- Är det en hane?

- Ja...

- Är han kastrerad?

- Nej.

- Hur gammal är han?

- 2 år.

- Du är inte sugen på att para?

- NEJ! Verkligen INTE!

- Hon ska paras snart.

- Jaha, nej han har inte gjort mt ännu bl a...

- Har han inte gjort det?

- Han har gjort mh, men inte mt. Sen måste han ställas och tävlas en del först också.

- Han var väldigt fin iallafall!

Inget mer svarar jag efter det, bara vänder ryggen åt dem och går, förnärmad och förbannad!

Så gick samtalet idag... Ett par  unga killar gick förbi mig med en rottistik. Jag gick åt sidan och satte Duke ner för att visa att jag inte ville ha någon hälsning. När de kommit 20 m bort så vänder de sig om och börjar gasta ovanstående. Kan tillägga att jag inte lät helt trevlig samt precis så kort i tonen som det ser ut... USCH! Vilka idioter det finns!

Räckte det alltså för att gå igenom som tilltänkt hane?? Att han har snopp och inte är kastrerad?? SÅ JÄVLA SJUKT!

Efteråt tänkte jag att jag velat läxa upp dem och informerat om hur jag tycker att man ska sköta en seriös avel, men det är bara slöseri med energi. Antagligen är de alldeles för puckade för att fatta iaf!

  Mammas tjocknos som INTE lånas ut till höger och vänster, basta!

Frågan är om man överhuvudtaget ska avla vidare på de där tjocka läpparna?? Var sjutton ska det sluta? :-D

Han lider i värmen min lilla grode-snutt!